Flyg fågel, flyg!

Känner mig som en liten kanariefågel, inlåst i sin bur med fjädrar som börjar blekna och vingar som glömt av hur det är att flyga. Genom alla liv som jag levt, genom det här livet, har jag blivit instoppad i buren, fått dörren stängd och försedd med lås. Men nu är en ny tid. Utanför min bur finns en ny kraft och energi i rörelse. Låset är borta, dörren står på glänt. Ändå sitter jag kvar, oförmögen och ta mig ut och prova om vingarna minns. Det är jag som håller mig kvar. Min kreativitet vågar inte för den är så van vid hårda krav som hindrar innan den ens försökt.  Det är jag som ställer kraven och håller fast  vid de begränsningar och hinder som en gång byggts upp omkring mig. Jag har lätt för att gå i cirklar.

Så hör jag en mening spelas upp i mitt huvud:

I want to break free, I want to break free, I want to break free.

Det är Queen såklart. Sätter på låten och lyssnar med ett smygande leende. Höjer några steg och känner att en svagt bubblande kraft rör sig i ådror och muskler. Jag tar ett djupt andetag och låter bröstkorgen svälla och ta plats. Musiken tar slut, sätter på den en gång till, ännu lite högre. Känner att vingarna minns och att modet växer sig starkare och snart är stort nog för att ta mig ut ur buren för alltid.